kan fortfarande känna hans armar om mig och det blir så svårt att slappna av när de inte är där på riktigt.  det blir svårt att blunda för allt jag vill är att vara sådär jävla nära dig igen igen igen. du fuckar upp allt. vill bara sova bredvid din varma kropp och hålla din hand på väg till statoil. ser på våldsamma serier du försökt övertala mig till att se för att få någon slags kontakt med dig.
du gör mig gladast och ledsnast samtidigt. fuck.

S.

du har tagit bort mig som vän. jag vet att vi inte är vänner, men jag ville bara be om ursäkt. säga förlåt för allt jag gjort, allt jag sagt och för hur jag var. är. jag satt och väntade på bussen häromdagen och kom på det, jag har aldrig sagt förlåt. kanske för att jag inte sett att jag gjort fel. även om jag inte ser det nu så vet jag att du förtjänade ett förlåt. jag vet att du blev sårad, att jag gjorde dig illa och fan, jag hatar mig själv för att jag gjorde dig så illa.
kan inte sluta undra om du tänkte på mig efteråt. om mitt namn dök upp i dina tankar så som ditt dök upp i mina. för det har gått lång tid, fruktansvärt lång tid och nu förstår jag vad jag gjort. förlåt. snälla du förlåt mig. du kanske inte bryr dig, du har ett liv utan mig och jag har ett utan dig, men jag tänker på dig och jag undrar, hur mår du nu? har de där tankarna lämnat dig? har du kommit över det som jagade oss om om nätterna? mår du enbart bra nu? jag hoppas att du gör det. för även om jag inte behöver dig och du inte behöver mig så måste jag få säga förlåt och jag hoppas verkligen att jag en dag får chansen att göra det öga mot öga. du var en så stor del av mitt liv. två år. två år av du och jag. två år av att hitta mig själv, bli den jag är idag. så snälla du, förlåt mig. förlåt för allt jag gjort. jag önskar att du var här så jag kunde säga det till dig, att vi kunde tända varsin cigg och le mot varandra och att jag kunde få helhjärtat, utan ursäkter, utan baktankar, utan allt, säga förlåt. du var mitt allt, och nu är du någon annanstans och det är okej, det jag inte kan leva med är mig själv. jag är så ledsen för allt jag gjort. jag är så ledsen för att jag förstört det, jag vet att du har annat nu, du bryr dig säkert inte men jag gör, för fan, jag bryr mig och jag kan inte lugna mitt sinne förrän jag vet att du förstår hur ledsen jag är över att jag behandlat dig som jag gjorde. jag menar det här av hela mitt hjärta, min själv, mitt liv, förlåt.

Plötsligt blir den där saknaden större än någonsin. Kan inte tänka, kan inte se klart. Kroppen är svag och skakar men hjärtat är svagare. Slår snabbt men svagt. Trycket ökar. Åskan ligger i luften och jag kan inte låta bli att irra runt i dina kvarter. Fast de är inte dina nu. Trots att chansen att träffa dig där är lika med ingenting så går jag runt runt som i den där jävla säkert! låten som spelades om och om igen för cirka tre år sedan. Sitter i ett grått skjul av plåt och dricker selectakaffe. Tänder en cigg. Försöker hindra mig själv från att tänka för det blir alltid så jävla fel när man tänker. Är för uppe, för nere, är allt och det gör mig så trött. Försöker se framåt utan planer. Solen skiner och himlen är molnfri för första gången på länge. Kanske är det dags att bryta sig fri eller kanske så är det dags att acceptera vad som egentligen händer.

21

Jag ska inte ljuga.
Detta var allt jag väntat på.
För jag har saknat dig, dina läppar, din doft, din hud och ditt jag.
På andra sidan dålig tv, i en soffa, i en kall lägenhet med nerdragna persienner. Sommarnatten står still utanför. Röken lägger sig betryggande runt oss och jag lutar pannan mot din bara rygg och lägger armarna om din midja och glömmer allt jag varnade mig själv om. Byter position, lutar hakan mot din axel du vrider huvudet i en omöjlig vinkel och lägger en mjuk kyss mot min panna. Pressbyråtändaren lyser upp ditt ansikte. Mörkerseendet förstört på mindre än en sekund. Fyra månader reducerat till noll. TVn visar MacGyver och jag har saknat det här. Dig.

Du är längst upp på min Facebook-chatt. Vi har inte pratat på månader men ändå bränns ditt namn in i min hjärna varenda gång jag försöker låta bli att notera din frånvaro. Bryr mig inte, bryr mig verkligen inte! Ska inte läsa gamla konversationer mer. Ska inte. Ljuger lika mycket för mig själv som för dig. Fast är det lögn eller helt enkelt ett långsamt accepterande?

idag förlorade vi en vän.

det luktar så hemskt mycket man om mina kläder.

och jag saknar dig så mycket nu. Speciellt efter natten. Jag vill bara sluta sakna dig.

en vecka känns som en månad när man bara vill ha ett svar.

Varför kan jag prata med alla utom dig? Valborg är en fantastisk dag. Varje år har något bra hänt och jag har varit fantastiskt full. Nu hyllar jag livet för killen som Just frågade "eller hur?" jag säger tack livet, kvällar som dessa gör allt värt det. Tack dom Fan för valborg

du byter skepnad för varje gång jag tänker på dig. hela jävla tiden.

upp och ner som en berg-och-dalbana. välkommen till mitt liv. 

-tack.

- var. så. god.

 sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta väntasluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta sluta vänta

fuck dig och din jävla spellista

"Han kommer tillbaka och sätter sig i en fåtölj mitt emot henne, framåtlutad. Hon ler stort och tar ett sista bloss innan hon räcker honom ciggen för att sedan läsa nästa fråga till sin motspelare. Han ler och sätter sig bredvid henne i soffan medan hon läser, lägger armen om hennes axlar och skrattar när han inte kan svaret och hon triumferar med lösningen hon just läst. Han kysser hennes panna med fjäderlätta läppar och ber henne läsa en till."




 

this is fact not fiction

all I do is just for you

först frågade jag mig själv varför jag var så feg, varför jag inte har modet att säga hur mycket jag faktiskt tycker om dig, men sen kom jag på att jag nog alltid varit sådan, då blev allt lite klarare trots allt.
Kryper ihop under täcket och helt plötsligt har jag en värld som är bara min där allt går precis som jag vill, och så enkelt det var! Jag tror jag stannar där ett tag och sen ska jag fan säga det. Ska låta dig veta vad du är för mig. Snart!

people are strange/when you're a stranger

harder better faster stronger

0801

Dagarna är så varma nu, och du är flera mil bort men fortfarande
i samma stad. Alltid samma stad.
Vi närmar oss slutet på en era, fast ändå så har det just
börjat.
Lyssnar på allt som går för att hitta rätt och det är helt fantastiskt hur bra det kan
/kommer bli.

You re-arrange me 'till I'm sane

jag beklagar sorgen.

wish you were here

<3

vill ha någon att fota när man vaknar alldeles för tidigt på sommaren och ljuset genom persiennerna får huden att se precis så silkeslen ut som den är och det enda man gör är att le morgontrött och lägga sig tillrätta igen, ta ett djupt andetag och slumra.

att somna och vakna med någon är bättre än att somna och vakna alls.

varför sminkar jag mig ens på morgonen? måste ändå göra om det varannan timme om jag är hemma. varför går jag ens ur sängen för att möta: ingenting.

Run to the bedroom/In the suitcase on the left/You'll find my favorite axe/Don't look so frightened/This is just a passing phase

har ingen kraft kvar, vill bara lägga mig ner och sova igen. (läs: ligga vaken bredvid den fina och känns hur alla problem är försvunna.)

vill höra det sprakande ljudet av nålen som nuddar vinylen och vill känna den finas läppar mot nacken när det händer. vill inte låtsas som att det inte betyder något och vill inte låtsas som att det gör det. ler för att jag kan. för att jag igår dansade till håkanbråkan hellström för första gången på ett år och vi kunde skriksjunga tills rösten tog slut. när orden var borta och kroppen tung kom en taxi och hämtade mig för att ta mig till liljeholmens snirkliga och obegripliga gator. jag har aldrig uppskattat pink floyd som jag gör ikväll.

The beating of a million drums

Hej.

Jag vill få det här sagt nu, innan världen, och vinden, vänder igen och jag tappar vad jag pratade om. Jag vill säga att det löser sig. Du kommer överleva och om du tror att du kommer göra det, låt någon lyfta blymolnet som ligger på dina axlar. Tillåt dig själv att känna att det är bra. Att det är okej att skolka, det är okej att kedjeröka och det är okej att gråta tills huden blir torr under ögonen. Det är okej att skratta ihjäl sig till fruktansvärt torra skämt och det är okej att säga till när du inte orkar mer. Säg det. Säg till dina vänner, dina lärare och dig själv att nu, nu tar det stopp. Låt dig själv ta en paus från kraven och skriv skitdåliga uppsatser. Förklara vad som är fel för någon du litar på. Förklara vad som är så otroligt bra för någon. Skriv hundra ord om vad som är bra och lika många om vad som är fel. Ta in stunder då du är full och pussas med en person du just träffat. Låt dig själv tycka om att vara nära någon och låt dig själv gå vidare från det gamla. Fasta inte i det som hände då, utan se det som kommer sen. När det blivit kaos och panik varje natt i veckor så kommer det en natt då himlen är stjärnklar och du lyssnar på den-där-låten och gatorna är hala men det är bara du ute, och kanske lugnar sig hjärtat då.

Låt tankarna fyllas av nostalgi, låt dem fyllas av framtidsplaner. Dröm om personen du längtat efter att hålla om. Skäms inte för att du drömmer. Skäms inte för att du vill ha någon att komma hem till. Skäms inte heller för att du inte har någon som är bara din. Låt inte det krossa dig. Inget är över, inget tar slut. Det finns dagar kvar, det finns år kvar och det finns städer att besöka, läppar att kyssa och tid för allt. När vintern aldrig tar slut och allt hopp är slut, det är då, när allt är som värst, som det blir slask. Då känns det ännu värre men tro mig, det blir bara bättre.

För när allt suger, när du hatar allt och helst skulle skjuta varenda lyckliga människa du ser, så kommer det bli bättre. Det kanske inte går över en natt eller håller i sig i åratal, men det kommer en dag då allt känns bättre. En dag kan vara allt som behövs för att det ska lätta och du kan se livet på ett nytt sätt.

Det kan ses som töntigt och lamt att göra såhär, men allt löser sig. Bara man tar det lugnt så läggs alla bitar på plats. Låt det bara ske.

När man ligger under täcket med altandörren öppen på vid gavel så att den kyliga sista-januari-luften sliter i gardinerna, och man ligger på rygg med askfatet på magen och ciggen i handen är det inte fel att vara ensam. Det är inte fel att lyssna på tystnaden för att vänja sig inför framtiden.

Vi behöver inte skynda igenom något, det här är som en bästa delen i en film. Varför inte låta det vara så länge som möjligt?

än har det inte gått så långt, än har vi tid kvar och jag gör fortfarande de flesta besvikna. Ta vara på din skolgång säger de. Ta vara på tiden du är ung och slipper vara vuxen. Ta vara på allt allt allt, men låt mig säga en sak, det är just vad jag gör. Tar vara på att vara nu och inte då eller sen. Så ni kan tro att jag tappar kontrollen och skiter i allt men mitt enda mål är att inte ångra något alls när jag är klar. För jag gör det jag ska på mitt sätt, och jag lockar håret på fredagar och dricker vin på torsdagar. Det är inte så att Jönköping gör fel men jag gör fel och misstagen ska man väl lära sig av eller hur? Jag lär av mina egna, inte dina eller deras. Jag är min egna jävla person som skulle ska (kommer) misslyckas om och om igen tills det blir rätt. För hur ska man veta att man lever om det inte känns?

Fryser ihjäl på grund av en förbannad blodbrist och drunkar i plugg jag aldrig gör. Försöker göra det i min takt men det är ju ingen takt alls om man råkar använda sina tillgångar tills de tar slut och då får man ligga vaken på natten och lämna mat på alla tallrikar.

Så tillslut sitter jag här igen, väntar på att något ska hända, något som förändrar allt.

Fast när det väl kommer till kritan så är jag nöjd över att få sms som gör mig lyckligare och att få sova bredvid en varm kropp ibland, det är nog det bästa, att inte behöva sova ensam och att inte behöva frysa varje natt.

I just wanna ride bikes with you

not in love

du är allt jag någonsin velat ha.