Klockan är nollniotrettiotvå. Det är onsdag. Det är en ledig onsdag mitt i veckan, det är lillördag, det är regnigt och det är svalt i köket. Omringad av papper med ordordord och överstukningspennans neon skär sönder synfältet. Det är mörkt, tjocka moln täcker sommarvädret men jag tänker att det är lika bra. Vi är inte redo för sommaren än. För värmen, för hur det sticker i fingrarna efter strandnätter med ölölöl. Är inte redo för emmaboda, ledighet och Jönköping.
Det är bekvämt med vinter. Det är bekvämt att ha rätten att vara bitter, nere och negativ. Men nu vänder vi om! Nu ska vi göra allt det där man har pratat om hela slaskperioden (MEN GUD VARFÖR SKREV VI INTE NER DET) och vi måste bara grilla och sola ochochoch.
Det jag egentligen känner nu är att jag vill få nussa med en pojkman. Han ler mest och luras hela tiden. Han sover med öppen mun och har mjuka händer. Jag känner nog mest för att krypa ner under hans täcke och vänta ut det här året. Den här sommaren och den har gymnasietiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar