mitt rum lutar rökelser och jag följer Gobtjiks och Aleksejs rörelser. Försöker låta bli att tänka. Glömde för en stund hur värdelös jag faktiskt är på det jag egentligen skulle vara bra på.
försöker se det ljusa i mörkret men det är fan svårt när det är kolsvart omkring.

Hösten är inte som den brukade vara.