Inatt försöker jag skriva en uppsats vars syfte är att "lära mig se hur ondska sågs av människor förr och hur vi ser den nu samt hur detta speglas i litteraturen." citerar mig själv.
Men istället för att göra det så läser jag gamla krönikor och myser i vetskapen om att jag har ett gött vokabulär (inte här dååå) och att jag ljuger i allt jag skriver.
Jag har också citerat mig själv TVÅ gånger i detta inlägg. Så mycket älskar jag mig själv.
PS. Sessan är världens finaste katt. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar