idag sitter jag på en trästol i ett kök som inte är mitt, duschade i en dusch som inte var min och en känsla av något som fanns förr gräver sig fram ur hjärtat. Från en tid då jag brukade sitta på en trästol i ett kök som inte var mitt och betrakta en alldeles för fin tjej som fixade. Alltid fixade. Skillnaden mellan idag och då är att idag är den Bea som fixar och inte tjejen som jag borde släppa men inte kan.
idag är jag alldeles för bakfull, upprörd och sentimental. Önskar mitt hjärta kunde glömma saker bättre.